
Ett krögarpar omvandlar ett gammalt konstgalleri till lunchkrog, i en lokal som ligger i anslutning till deras eget gatuhus på Stora Tomegatan i Lund. Båda har bakgrund på kända svenska och internationella restauranger, och har tillsammans drivit en krog på Sicilien.
August Lill har ofta haft rollen som kökschef, hans fru Jessica Bongibault Lill är en fransk bagare.
Paret träffades i Frankrike. Nu ger de lunchkrogen namnet ”Midi”, som är franska och betyder både lunchtid och är ett uttryck för den södra delen av Frankrike.
– Hos oss blir det fokus på färskt bröd som brioche och baguette, och matiga lunchmackor. I mackorna blir det olika sorters fyllning, vi experimenterar för fullt och fokuserar på kreativitet! berättar Jessica Bongibault Lill.
Just nu har de fullt upp med de sista justeringarna av brödet, att testa olika sorters mackor och förstås – att få ventilationen och det sista i lokalen på plats. I slutet av maj blir det smygöppning – och i framtiden hoppas de på alkoholtillstånd.
Paret kommer också att arrangera bokningsbara kvällar, när bland annat utländska kockar kommer på besök.
– Vi har mycket vänner världen runt, så vi hoppas att vi kan ha många event med dem.
Ett krögarpar omvandlar ett gammalt konstgalleri till lunchkrog, i en lokal som ligger i anslutning till deras eget gatuhus på Stora Tomegatan i Lund. Båda har bakgrund på kända svenska och internationella restauranger, och har tillsammans drivit en krog på Sicilien.
August Lill har ofta haft rollen som kökschef, hans fru Jessica Bongibault Lill är en fransk bagare.
Paret träffades i Frankrike. Nu ger de lunchkrogen namnet ”Midi”, som är franska och betyder både lunchtid och är ett uttryck för den södra delen av Frankrike.
– Hos oss blir det fokus på färskt bröd som brioche och baguette, och matiga lunchmackor. I mackorna blir det olika sorters fyllning, vi experimenterar för fullt och fokuserar på kreativitet! berättar Jessica Bongibault Lill.
Just nu har de fullt upp med de sista justeringarna av brödet, att testa olika sorters mackor och förstås – att få ventilationen och det sista i lokalen på plats. I slutet av maj blir det smygöppning – och i framtiden hoppas de på alkoholtillstånd.
Paret kommer också att arrangera bokningsbara kvällar, när bland annat utländska kockar kommer på besök.
– Vi har mycket vänner världen runt, så vi hoppas att vi kan ha många event med dem.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.
Galore är ett mediabolag som informerar, guidar, underhåller och inspirerar genom tidningar och event. Det redaktionella innehållet är i huvudsak nöje och näringsliv.
Propellergatan 2
211 15 Malmö