Ubåt med generöst benutrymme

Top Shelf
Juli 2026
Ubåt med generöst benutrymme

Fakta

För storväxta personer kan personliga ubåtar ibland bli aningen klaustrofobiska. Triton Submarines nya Project Hercules löser detta med en elliptisk form på akrylbubblan. Till skillnad från de flesta ubåtar som rör sig vertikalt, är Hercules byggd för att glida horisontellt genom vattnet likt ett flygplan. Maxdjup är 200 meter och Hercules har en toppfart på upp till 8 knop, vilket är ungefär dubbelt till tre gånger så snabbt som konventionella privatubåtar. Hercules är framtagen tillsammans med den kända yachtdesignern Espen Øino och Dark Ocean Design.

För storväxta personer kan personliga ubåtar ibland bli aningen klaustrofobiska. Triton Submarines nya Project Hercules löser detta med en elliptisk form på akrylbubblan. Till skillnad från de flesta ubåtar som rör sig vertikalt, är Hercules byggd för att glida horisontellt genom vattnet likt ett flygplan. Maxdjup är 200 meter och Hercules har en toppfart på upp till 8 knop, vilket är ungefär dubbelt till tre gånger så snabbt som konventionella privatubåtar. Hercules är framtagen tillsammans med den kända yachtdesignern Espen Øino och Dark Ocean Design.

No items found.
No items found.
Dela artiklen

https://www.galoreweekend.se/artikel/ubat-med-generost-benutrymme

Fler artiklar

Läs
Strandvägskajen blir grönare
Byggnytt
Juni 2026

Strandvägskajen blir grönare

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Strandvägskajen blir grönare
Byggnytt
Juni 2026

Strandvägskajen blir grönare

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Strandvägskajen blir grönare
Byggnytt
Juni 2026

Strandvägskajen blir grönare

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Strandvägskajen blir grönare
Byggnytt
Juni 2026

Strandvägskajen blir grönare

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Läs
AI-samarbete kortar vårdköer
Näringsliv
Juni 2026

AI-samarbete kortar vårdköer

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

AI-samarbete kortar vårdköer
Näringsliv
Juni 2026

AI-samarbete kortar vårdköer

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

AI-samarbete kortar vårdköer
Näringsliv
Juni 2026

AI-samarbete kortar vårdköer

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

AI-samarbete kortar vårdköer
Näringsliv
Juni 2026

AI-samarbete kortar vårdköer

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Läs
Grönt ljus för CCS-satsning
Näringsliv
Juni 2026

Grönt ljus för CCS-satsning

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Grönt ljus för CCS-satsning
Näringsliv
Juni 2026

Grönt ljus för CCS-satsning

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Grönt ljus för CCS-satsning
Näringsliv
Juni 2026

Grönt ljus för CCS-satsning

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Grönt ljus för CCS-satsning
Näringsliv
Juni 2026

Grönt ljus för CCS-satsning

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Om Galore

Galore är ett mediabolag som informerar, guidar, underhåller och inspirerar genom tidningar och event. Det redaktionella innehållet är i huvudsak nöje och näringsliv.

Galore

Propellergatan 2
211 15 Malmö

info@galoreweekend.se

Copyright , Galore.

No items found.
No items found.