
Noi’s resa började för drygt två år sedan med en hål-i väggen pizzeria i Bulltofta, och i vintras utökade man till Malmö Saluhall. Nu drar en tredje satsning igång på Erikslust.
– Vi märker att hajpen håller i sig och intresset verkar inte dala även fast vi hållit öppet i mer än två år. För många som bor i stan ligger Bulltofta lite långt bort för att hämta hem sin pizza så vi fångar in en stor ny stor kundkrets nu, säger Rolando Modica.
Menyn ändras från vecka till vecka, med undantag för tre favoriter som alltid ligger kvar fast på menyn. På Noi i Malmö Saluhall har man en fast pizzameny och bordsservering. På Erikslust tar man Bulltofta-konceptet rakt av, med tyngdpunkten på take away.
– Hela idén går ut på att göra napolitanska pizzor med äkta San Marzano-tomater från Napoli som skapar en oslagbar sötma. Förarbetet är inte heller att förringa, degen jäser i 72 timmar och majoriteten av våra produkter och råvaror kommer från Italien. Det ska vara en extraordinär upplevelse att besöka oss, säger Rolando Modica.
Noi’s resa började för drygt två år sedan med en hål-i väggen pizzeria i Bulltofta, och i vintras utökade man till Malmö Saluhall. Nu drar en tredje satsning igång på Erikslust.
– Vi märker att hajpen håller i sig och intresset verkar inte dala även fast vi hållit öppet i mer än två år. För många som bor i stan ligger Bulltofta lite långt bort för att hämta hem sin pizza så vi fångar in en stor ny stor kundkrets nu, säger Rolando Modica.
Menyn ändras från vecka till vecka, med undantag för tre favoriter som alltid ligger kvar fast på menyn. På Noi i Malmö Saluhall har man en fast pizzameny och bordsservering. På Erikslust tar man Bulltofta-konceptet rakt av, med tyngdpunkten på take away.
– Hela idén går ut på att göra napolitanska pizzor med äkta San Marzano-tomater från Napoli som skapar en oslagbar sötma. Förarbetet är inte heller att förringa, degen jäser i 72 timmar och majoriteten av våra produkter och råvaror kommer från Italien. Det ska vara en extraordinär upplevelse att besöka oss, säger Rolando Modica.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

En del av kajen längs Strandvägen görs om för att stärka kopplingen till vattnet och skapa ett grönare och mer inbjudande gångstråk. Parkeringsytan försvinner för att ge besökare mer plats att röra sig på. Samtidigt planteras fler växter, med träd och planteringar i olika höjd för att öka trivseln och gynna den biologiska mångfalden. Fler möbler och sittplatser ska ställas ut – både sittbänkar och solsoffor, där besökare lättare kan stanna upp för att ta en paus och njuta av utsikten. Beslutet fattades i mars och byggstart ska ske april/maj, beräknat vara klart i juni.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Ett internationellt samarbete mellan Kanada och Sverige ska nu ge konkret patientnytta på svenska sjukhus. Genom ett initiativ som leds av AI Sweden och finansieras av Vinnova samarbetar Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus med Unity Health Toronto. Målet är att snabbare införa artificiell intelligens i den dagliga kliniska verksamheten genom att lära av den kanadensiska organisationen, som redan lyckats integrera AI i vården. I projektet ligger fokus på hela vårdprocesser snarare än enskilda verktyg. Just nu utvecklas bland annat en AI-modell vid Skånes universitetssjukhus för att förutsäga uteblivna besök och förbättra flöden inom strålbehandlingen. Erfarenheterna visar att framgången ligger i att involvera vårdpersonal tidigt och se AI som en strategisk ledningsfråga.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.

Kommunfullmäktige i Helsingborg har röstat för Öresundskrafts CCS-satsning (Carbon Capture and Storage) på Filbornaverket, med mål att fånga in 200 000 ton koldioxid per år från och med 2029. Investeringen syftar till att framtidssäkra fjärrvärmen, nå lokala klimatmål och möta skärpta EU-krav, vilket ger bolaget klartecken att gå vidare med projektet. Beslutet fattades med bred politisk enighet. – Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn. Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad.
Galore är ett mediabolag som informerar, guidar, underhåller och inspirerar genom tidningar och event. Det redaktionella innehållet är i huvudsak nöje och näringsliv.
Propellergatan 2
211 15 Malmö