
Många länder runt Medelhavet har sina varianter av anissprit. Frankrike har pastis och anise, Italien har sambuca, Grekland kallar sin ouzo, Turkiet har raki och i Libanon kallas det arak. Gemensamt är att spriten är smaksatt med anis, lakritsrot, fänkål eller stjärnanis. Och att den opaliserar när man spär ut den med vatten. Det beror på att oljor (anetoler) emulgerar och färgar spriten mjölkvit.
Många länder runt Medelhavet har sina varianter av anissprit. Frankrike har pastis och anise, Italien har sambuca, Grekland kallar sin ouzo, Turkiet har raki och i Libanon kallas det arak. Gemensamt är att spriten är smaksatt med anis, lakritsrot, fänkål eller stjärnanis. Och att den opaliserar när man spär ut den med vatten. Det beror på att oljor (anetoler) emulgerar och färgar spriten mjölkvit.

Lundabolaget Cyclezyme och forskningsinstitutet Rise har beviljats 4 miljoner kronor i stöd från Formas för att skala upp enzymbaserad plaståtervinning. Projektet, med total budget på 5,4 miljoner kronor, startar i december och ska pågå i två år. Målet är att utveckla en process som kan återvinna tusentals ton plast med hjälp av enzymer, utan kemisk förbehandling. – Formas-projektet gör det möjligt för oss att ta nästa steg mot industriell implementering av vår teknik, säger Peter Falck, vd för Cyclezyme.

Lundabolaget Cyclezyme och forskningsinstitutet Rise har beviljats 4 miljoner kronor i stöd från Formas för att skala upp enzymbaserad plaståtervinning. Projektet, med total budget på 5,4 miljoner kronor, startar i december och ska pågå i två år. Målet är att utveckla en process som kan återvinna tusentals ton plast med hjälp av enzymer, utan kemisk förbehandling. – Formas-projektet gör det möjligt för oss att ta nästa steg mot industriell implementering av vår teknik, säger Peter Falck, vd för Cyclezyme.

Lundabolaget Cyclezyme och forskningsinstitutet Rise har beviljats 4 miljoner kronor i stöd från Formas för att skala upp enzymbaserad plaståtervinning. Projektet, med total budget på 5,4 miljoner kronor, startar i december och ska pågå i två år. Målet är att utveckla en process som kan återvinna tusentals ton plast med hjälp av enzymer, utan kemisk förbehandling. – Formas-projektet gör det möjligt för oss att ta nästa steg mot industriell implementering av vår teknik, säger Peter Falck, vd för Cyclezyme.

Anders Bengtsson, ordförande i Stenströms Skjortfabrik, har utsetts till årets mottagare av Guldklubban för Skåne. Utmärkelsen, som delas ut av Styrelseakademien Skåne, ges för förtjänstfullt ordförandeskap i onoterade bolag. – Med mod och prestigelöshet såg Anders Bengtsson behovet av ny kompetens och valde därför att rekrytera en extern vd, samtidigt som han själv tog en mer strategisk roll som ordförande. Under hans ledarskap har företaget nästan fyrdubblat sin omsättning och uppvisar en exceptionellt god lönsamhet, säger juryordförande Helene Hartman.

Anders Bengtsson, ordförande i Stenströms Skjortfabrik, har utsetts till årets mottagare av Guldklubban för Skåne. Utmärkelsen, som delas ut av Styrelseakademien Skåne, ges för förtjänstfullt ordförandeskap i onoterade bolag. – Med mod och prestigelöshet såg Anders Bengtsson behovet av ny kompetens och valde därför att rekrytera en extern vd, samtidigt som han själv tog en mer strategisk roll som ordförande. Under hans ledarskap har företaget nästan fyrdubblat sin omsättning och uppvisar en exceptionellt god lönsamhet, säger juryordförande Helene Hartman.

Anders Bengtsson, ordförande i Stenströms Skjortfabrik, har utsetts till årets mottagare av Guldklubban för Skåne. Utmärkelsen, som delas ut av Styrelseakademien Skåne, ges för förtjänstfullt ordförandeskap i onoterade bolag. – Med mod och prestigelöshet såg Anders Bengtsson behovet av ny kompetens och valde därför att rekrytera en extern vd, samtidigt som han själv tog en mer strategisk roll som ordförande. Under hans ledarskap har företaget nästan fyrdubblat sin omsättning och uppvisar en exceptionellt god lönsamhet, säger juryordförande Helene Hartman.

Uthyraren Lambertsson, en del av Peabkoncernen, har vunnit ett avtal för omkring 200 moduler och en platsdepå vid bygget av Kraftringens nya kraftvärmeverk i Örtofta. Totalt omfattar etableringen cirka 5 000 kvadratmeter. – Det känns fantastiskt att landa ett så omfattande uppdrag. Det visar på vår kompetens att leverera till stora industriprojekt, säger Victor Lange, projektledare vid Lambertsson i Helsingborg. Arbetet pågår redan och ska vara klart i november. Kraftvärmeverket väntas tas i drift våren 2028.

Uthyraren Lambertsson, en del av Peabkoncernen, har vunnit ett avtal för omkring 200 moduler och en platsdepå vid bygget av Kraftringens nya kraftvärmeverk i Örtofta. Totalt omfattar etableringen cirka 5 000 kvadratmeter. – Det känns fantastiskt att landa ett så omfattande uppdrag. Det visar på vår kompetens att leverera till stora industriprojekt, säger Victor Lange, projektledare vid Lambertsson i Helsingborg. Arbetet pågår redan och ska vara klart i november. Kraftvärmeverket väntas tas i drift våren 2028.

Uthyraren Lambertsson, en del av Peabkoncernen, har vunnit ett avtal för omkring 200 moduler och en platsdepå vid bygget av Kraftringens nya kraftvärmeverk i Örtofta. Totalt omfattar etableringen cirka 5 000 kvadratmeter. – Det känns fantastiskt att landa ett så omfattande uppdrag. Det visar på vår kompetens att leverera till stora industriprojekt, säger Victor Lange, projektledare vid Lambertsson i Helsingborg. Arbetet pågår redan och ska vara klart i november. Kraftvärmeverket väntas tas i drift våren 2028.
Galore är ett mediabolag som informerar, guidar, underhåller och inspirerar genom tidningar och event. Det redaktionella innehållet är i huvudsak nöje och näringsliv.
Propellergatan 2
211 15 Malmö